Det börjar närma sig den tiden på året igen.
Inte riktigt jul ännu.
Men tillräckligt nära för att jag ska börja tänka på paket.
Jag tycker egentligen väldigt mycket om paketinslagning. Det ser så trevligt ut när någon annan gör det. Fint papper, raka kanter och ett snöre som avslutas med en perfekt rosett.
Mina egna paket har en annan karaktär.
Jag mäter pappret med en optimism som sällan motsvarar verkligheten, tejpen fastnar på fel ställe och när allt nästan är klart upptäcker jag att presentsnöret ligger under paketet.
Men jag fortsätter.
Det finns något speciellt med att slå in en present själv.
Och i en gammal lanthandel måste just veckorna före jul ha varit en härlig tid. Jag kan föreställa mig disken fylld av varor, människor som letade efter julklappar och paket som skulle slås in innan de fick följa med hem.
Sedan skulle förstås allt bakom disken också hållas i ordning.
Alla band hamnar inte runt julklappar
Det var faktiskt julens presentsnören som fick mig att fastna för ordet bandställ.
Jag trodde först att jag hade hittat en ovanligt ambitiös lösning för människor som tar paketinslagning på betydligt större allvar än jag gör.
Det hade varit något.
Ett helt ställ med sidenband, presentsnören och olika färger, redo för december.
Men ett bandställ är något helt annat.
I lager och industrimiljöer används den typen av ställ för förvaring av långgods, exempelvis rör, profiler och stänger. Material som är långt och otympligt kan placeras på olika nivåer så att det blir lättare att hålla ordning och komma åt det som behövs.
Det är egentligen samma grundproblem som den gamla handlaren hade, fast i en betydligt modernare och mer specialiserad form.
Saker måste förvaras någonstans.
Och det räcker inte att de får plats.
Materialets längd och vikt, hur det ska lyftas eller hanteras och vilket utrymme som behövs runt förvaringen är sådant som behöver tas med i planeringen.
Det är alltså betydligt mer avancerat än min egen förvaringsmetod inför jul.
Den består mest av att gömma paketen på ett ställe där mottagaren inte hittar dem.
Vilket brukar fungera alldeles utmärkt.
Problemet är att jag ibland inte hittar dem heller.
Så kanske borde jag inte uttala mig alltför självsäkert om lagerhållning.
Men presentsnöret har jag åtminstone koll på.
Än så länge.